Under friidrotts-VM i Berlin har en intressant diskussion om genus och kön uppenbarat sig efter att vinnaren i 800 meter, Caster Semenya, anklagats för att vara man.* Professor Martin Ritzén säger i DN att det inte är så enkelt att avgöra vem som är man och vem som är kvinna. Det räcker alltså inte med en gynekologisk undersökning. Men dessutom så räcker det inte heller med kromosomtest och att räkna X och Y, det går ändå inte att avgöra för människor kan ha olika variationer: ”Men den som trodde att ett blodprov kan definiera manligt respektive kvinnligt i dagsläget hade fel. /…/ Tidigare följde man slaviskt X och Y, men nu kan man acceptera en mycket mer liberal tolkning av manligt och kvinnligt, säger Ritzén.”
Med hjälp av medicinska tester går det alltså inte att säkert kartlägga vem som är man och vem som är kvinna. Vidare:
” – Känner man sig som en kvinna ska man få tävla som det”
Omg!
Det är oväntat men ej en slump att det är på sportsidorna diskussioner om vem som är man och vem som är kvinna förs. Här är kroppen det viktigaste. IOK har inget intresse av att bestämma människors kön, utan de vill se till att ingen tävlande får fördelar av manliga hormoner i en tävling i damklassen. Och i samma veva tillkännages att kön är en social konstruktion. Är Göran Hägglund underrättad? Dekonstruktionen av könen pågår inte bara på kultursidorna utan även på en sportsida nära dig.
För kvinnliga elitidrottare är det ju så att bara det faktum att de håller på med sport misstänkliggör deras könstillhörighet. Dessutom har de oftast en annan kroppsform än de vi är vana vid att märka som kvinnlig. Därför blir det ett måste att accesoarisera med långa naglar och smink för att inte ses som män eller möjligtvis som lesbiska.
Förhoppningsvis kan diskussionen om Caster Semenya öka medvetandet om att kvinnor inte behöver se ut på ett speciellt sätt för att vara kvinnor. För människan Semeneya, eller tonåringen Semenya, känns det nog jobbigare. 
Någon cultural studiesstuderande som läser? Jag tror det här är riktigt bra material till en artikel.
*Enligt flera medier så har Semenya höga testosteronvärden i kroppen och DDR-doparen Ekkart Abert som tränare. Men huruvida Semenya är dopad med manligt testosteron eller inte spelar egentligen ingen roll för detta inläggs tes.
Läs vidare: Om Stella Walsh som är en av många vars könsidentitet har ifrågasatts i elitidrottssammanhang.
så jävla spännande det här! jag tror inte det dröjer så länge innan det gått förbi cultural studies-artiklar och rört sig ner till judith butler-tentamina på lägre nivåer.
visste f.ö. inte hur självklart det var för en pediatriker att mena att det inte är så enkelt att särskilja kön.
Anton- eller hur! Jag tycker det är en riktigt bra artikel i DN också, det konstateras att det inte är så lätt att kliniskt säga vem som är man och vem som är kvinna och sen är det inte så mycket mer med det.
Jag tänker också att den kunskap som medicinare uppenbarligen har om kön inte har nått ut till övriga folklager. Jag visste till exempel inte att det här med XX och XY var utdaterat, även om det kanske är självklart såhär i efterhand att forskningen kommit längre. Uppdatering av biologiämnet i skolan kan vara på sin plats.
haha ”är Göran Hägglund underättad?” Roligast idag, stackars Göran Hägglund, de är överallt!
[...] Kroppen är i fokus i elitidrott och eftersom den traditionellt kvinnliga kroppen skiljer sig från hur den traditionella elitidrottskroppen ser ut hamnar särskilt kvinnliga elitidrottare under luppen. Könstillhörighet för kvinnliga elitidrottare ifrågasätts ofta, senast i raden var medeldistanslöparen Caster Semenya, mer om henne här. [...]
[...] har också potential att bryta upp kategorier och vara en arena för fair play. (Se återigen Caster Semenya, där buskapet på sportsidorna till slut blev att kön är en social konstruktion.) Även om [...]